Fokus för stadens arbete har varit att minska smittspridningen och upprätthålla prioriterad kärnverksamhet. Staden har aktivt och uthålligt hanterat pandemikrisen och samtidigt förmått leverera på kärnuppdraget till stockholmarna. Parallellt har flera åtgärder för att möjliggöra en återstart med stöd till näringslivet vidtagits.

Årets resultat för staden uppgår till 2 114 mnkr (4 953 mnkr) där realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter utgör den största delen av resultatet, 2 031 mnkr. Stadens nämnder visar ett överskott på totalt 1 031 mnkr, varav 461 mnkr avser stadsdelsnämnderna och 570 mnkr facknämnderna. Staden har även haft högre skatteintäkter än budgeterat. Engångsintäkterna från försäljningar har, i enlighet med stadens investeringsstrategi, använts till att finansiera stadens investeringar och därmed minskat behovet av nyupplåning med motsvarande belopp. Stadens investeringar uppgår till 5 140 mnkr. Stadens investeringar har fullt ut kunnat finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar samt försäljningar. Egenfinansieringsgraden uppgår till 150 procent (109 procent).

Stockholms stad har fortsatt högsta möjliga kreditvärdighet, så kallad rating. För investerare innebär detta att det är förknippat med mycket låg risk att låna ut kapital till Stockholms stad. Detta möjliggör att den kommunala koncernen får bättre lånevillkor.

Även Stockholms näringsliv har haft en god utveckling under 2021. Merparten av restriktionerna för att stoppa smittspridningen har nu hävts och förhoppningen är att covid-19 snart kan behandlas som en vanlig säsongsinfluensa. Pandemin väntas däremot få långvariga konsekvenser för stadens verksamheter och ekonomi. I stadens näringslivsfrämjande arbete har därför åtgärder för att stötta särskilt drabbade branscher prioriterats. Exempelvis genom anstånd med hyror och avgifter och förenklade regler för uteserveringar. Under året startade även stadens arbete med Växla upp Stockholm i Kista, Skärholmen och city. I dessa områden har staden en tät dialog med näringslivet och agerar proaktivt för att samlat och effektivt möta näringslivets behov.

Effekterna av pandemin har varit särskilt märkbara i skolan, där distansundervisning och hög sjukfrånvaro har inneburit sämre förutsättningar för eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. Arbetet för att ge alla barn i Stockholms förskolor och skolor en god kunskapsutveckling och förutsättningar för en bra framtid står därför i fortsatt fokus. Oavsett var i staden eleverna bor eller vilken bakgrund de har, ska egna livsval möjliggöras. Resultatspridningen är fortsatt stor utifrån socioekonomiska förutsättningar, även om skillnaderna har minskat jämfört med föregående år. Resultatutvecklingen har varit särskilt god i stadens skolor i Järvaområdet, ett arbete som behöver fortsätta och även inspirera andra skolor med liknande utmaningar.

Stockholmarnas trygghet har varit i fokus under hela året och nämnder och bolagsstyrelser har vidtagit flera åtgärder för att intensifiera arbetet. Samverkan med externa aktörer är ett prioriterat område och för att nå resultat behövs en fortsatt nära samverkan med såväl polis som företagare och föreningsliv. Genom att långsiktigt minska de bakomliggande orsakerna till brott och otrygghet och genom strategiskt arbete med planering och skötsel av den offentliga miljön ska staden nå målen att inte ha några särskilt utsatta eller utsatta områden samt halvera den upplevda otryggheten till år 2025.

Under maj och juni 2021 orsakade kraftiga skyfall stora översvämningar på flera platser i Stockholms stad. Med anledning av det förändrade klimatet måste stadens bebyggelse, infrastruktur och tekniska försörjningssystem anpassas för att klara såväl extrema väderhändelser i dag, som de klimatförändringar som väntar i framtiden. Det är ett arbete som har inletts, genom antagandet av stadens klimatanpassningsplan.

Staden har inlett ett samarbete med näringslivet och andra nyckelaktörer för att snabba på omställningen till en elektrifierad transportsektor genom Elektrifieringspakten, med målet att göra Stockholm världsledande i strävan mot en fossilfri fordonsflotta 2030. Samma år ska också samtliga parkeringsplatser i innerstaden vara utrustade med laddstolpar för elbilar.

Det finns en uttalad ambition att fortsätta vara en internationell förebild i klimat- och miljöarbetet. Stockholms stads klimatmål är ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 och en fossilfri organisation 2030.

Stockholm ska byggas attraktivt, hållbart och tätt, med en blandning av bostäder, arbetsplatser, handel, natur, kultur och skolor i alla delar av staden. Till år 2025 ska 70 000 klimatsmarta bostäder byggas, med ett brett utbud av boendeformer och fler ekonomiskt överkomliga bostäder. Balans mellan hyresrätter och bostads/äganderätter eftersträvas.

Under 2021 har bostadsbyggandet ökat, liksom antalet bostäder i markanvisningar och antagna detaljplaner. Antalet påbörjade bostäder ökade med 34 procent, antalet markanvisade bostäder ökade med 23 procent och antalet bostäder i godkända/antagna detaljplaner ökade med 27 procent.

2022 kommer bli ett viktigt år för Stockholm. Den riktiga återstarten av ekonomin efter pandemin har dragit igång, när restriktioner tagits bort och näringslivet kan verka som tidigare. Detsamma gäller förstås stadens invånare, som efter två år av isolering och begränsade möjligheter att träffas, nu återgår till det vardagliga, med fysiska möten och upplevelser. Samtidigt som pandemin går mot sitt slut står vi dock inför en ny allvarlig situation till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Den aktualiserar såväl flyktingmottagande som stadens del i totalförsvar och vår beredskap.