God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
I avsnittet presenteras bedömningen av de mål och riktlinjer som har betydelse för den kommunala koncernens ekonomiska hushållning och ställning. Presentationen inkluderar kommunfullmäktiges mål för stadens verksamheter, den kommunala koncernens finansiella mål, investeringar och finansiella verksamhet.
Kommunfullmäktiges inriktnings- och verksamhetsområdesmål
Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt och en utvärdering av om den kommunala koncernens utveckling och arbete uppfyller kraven för en god ekonomisk hushållning ska göras årligen.
Kommunfullmäktige har beslutat om tre inriktningsmål som utgör ramen för stadens styrning och tolv verksamhetsområdesmål som konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheterna. Bedömningen av måluppfyllelse för året grundas på utfall för kommunfullmäktiges indikatorer och aktiviteter, huruvida nämnder och bolagsstyrelser uppfyllt sina egna mål och indikatorer samt i vilken utsträckning de genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. I bedömningen av måluppfyllelse tas även hänsyn till övrig väsentlig information angående verksamhetsområdet.
 Kommunfullmäktige har beslutat om tre inriktningsmål och tolv verksamhetsområdesmål. |
Målbedömningen av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och av tillhörande mål för verksamhetsområdet redovisas i tabellen nedan. Bedömning görs om respektive mål har uppfyllts helt, delvis eller ej. Vid hel måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll med en stark trend. Vid delvis måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll med en svag trend. Vid ej måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt fel håll. För utförligare information om målbedömningarna hänvisas till respektive måltext längre fram i ärendet, under rubriken Kommunfullmäktiges inriktningsmål.
Utifrån ovan har en bedömning av samtliga kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål gjorts. Uppföljningen visar att utvecklingen går åt rätt håll och att stadens verksamheter behöver fortsätta anpassa och växla upp arbetet för en fortsatt positiv utveckling. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2021 utifrån att kommunfullmäktiges mål bedöms ha en utveckling åt rätt håll.
Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2021 utifrån att kommunfullmäktiges mål bedöms ha en utveckling åt rätt håll.
Tabellen nedan visar bedömningen av målens uppfyllelse.
| Kommunfullmäktiges inriktningsmål / verksamhetsområdesmål |
Kommun- koncernens måluppfyllelse |
|---|---|
| 1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla | Delvis |
| 1.1 I Stockholm är människor självförsörjande och vägen till arbete och svenskkunskaper är kort | Delvis |
| 1.2 Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i | Delvis |
| 1.3 I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige | Delvis |
| 1.4 I Stockholm får människor i behov av stöd insatser i tid präglade av hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet | Helt |
| 1.5 I Stockholm har äldre en tillvaro som präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande | Delvis |
| 2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt | Delvis |
| 2.1 Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv | Helt |
| 2.2 Stockholm byggs attraktivt, tätt och funktionsblandat utifrån människors och verksamheters skiftande behov | Delvis |
| 2.3 Stockholms infrastruktur främjar effektiva och hållbara transporter samt god framkomlighet | Helt |
| 2.4 Stockholm är en modern kultur- och evenemangsstad med en stark besöksnäring | Delvis |
| 2.5 Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö | Delvis |
| 3. En ekonomisk hållbar och innovativ storstad för framtiden | Helt |
| 3.1 Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser | Helt |
| 3.2 Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna | Helt |
Finansiella mål för staden
Staden har satt upp finansiella mål för att garantera en gynnsam ekonomisk utveckling över tid. Samtliga finansiella mål uppfylls 2021. Det finansiella målet för stadens ekonomiska resultat redovisas under avsnittet Balanskravresultat.
 Samtliga finansiella mål uppfylls 2021 |
Stadens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Stadens nettokostnader i ett långsiktigt perspektiv får inte vara större än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kortsiktigt kan finansnettot användas för att finansiera verksamhetens nettokostnader. År 2021 utgör verksamhetens nettokostnader 95 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Inklusive finansnettot utgör nettokostnaderna 94 procent. Målet är därmed uppfyllt såväl på kort sikt som på lång sikt. Skatteunderlagets positiva utveckling 2021 har påverkat måluppfyllelsen.
Soliditet
Soliditet mäter hur stor del av stadens tillgångar som är finansierade av eget kapital. En viktig faktor för måluppfyllelse är därmed nivån på skuldsättningen. Måttet räknas inklusive den pensionsskuld som ligger utanför balansräkningen i linje med blandmodellen. Målet är att soliditeten långsiktigt inte ska understiga 34 procent. Kortsiktigt kan värdet sjunka till 30 procent. Soliditeten 2021 uppgår till 35 procent och målet är därmed uppfyllt. Måttet har stabilt legat på 35 procent.
Kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna
En ökad investeringsvolym innebär ökade driftkostnader i form av avskrivningar och ränta. För att bevaka att dessa kostnader inte tar en allt större del av stadens totala nettodriftkostnader har ett mål satts upp att dessa kostnader högst får utgöra 7 procent av stadens nettokostnader. År 2021 uppgår kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna till 6 procent. Målet är därmed uppfyllt. Under den senaste femårsperioden har utfallet legat stabilt på 6 procent. Internräntan och ränta på mark var oförändrad.
Måluppfyllelse 2017–2021
| % | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettokostnader/skatteintäkter, utjämning, generella statsbidrag | 95 | 96 | 101 | 100 | 99 |
| Soliditet inklusive pensionsskuld | 35 | 35 | 35 | 35 | 36 |
| Kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 |
| Nämndernas utfall i procent av budget | 98 | 98 | 100 | 99 | 98 |
| Nämndernas utfall i procent av prognos i tertialrapport 2 | 2 | 2 | 0 | 1 | 0 |
| Årets ekonomiska resultat enligt balanskravet | 1 858 | 4 865 | 1 006 | 2 613 | 828 |
Årets resultat för den kommunala koncernen
Resultatet efter skatt och finansiella poster för kommunkoncernen uppgår till 4 224 mnkr (5 698 mnkr), efter att koncerninterna mellanhavanden inklusive utdelning har eliminerats. I kommunkoncernens resultat ingår resultatet för staden, koncernen Stockholms Stadshus AB, kommunalförbund samt resultatet för stadens övriga bolag som inte ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB. Årets resultat efter skatt och finansiella poster för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 2 400 mnkr (1 566 mnkr).
 Årets resultat för den kommunala koncernen. |
Bokslutsdispositioner i kommunala koncernen
Årets resultat efter finansiella poster för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 2 845 mnkr (1 778 mnkr). I bokslutet för koncernen Stockholms Stadshus AB täcks förluster i vissa dotterbolag med motsvarande koncernbidrag på totalt 692 mnkr (531 mnkr). Utdelningen till staden 2021 uppgick till 1 100 mnkr, men av dessa har staden återbetalat 700 mnkr genom ett ägartillskott under hösten 2021.
Dispositioner inom koncernen Stockholms Stadshus AB framgår av tabellen nedan. Lämnat aktieägartillskott från staden framgår av not 9.
Bokslutsdispositioner i kommunala koncernen (pdf, 79 kB, nytt fönster)
Kommunala koncernens interna mellanhavanden
| Interna mellanhavanden 2021, mnkr |
|
| Interna köp som har eliminerats | 4 739,2 |
| Intern försäljning som har eliminerats | 4 739,2 |
| Interna fordringar, exkl. koncernkontot som har eliminerats | 1 841,5 |
| Interna skulder, exkl. koncernkontot som har eliminerats | 1 841,5 |
Kommunala koncernens investeringar
Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgår till 17 467 mnkr (19 243 mnkr). Bruttoinvesteringarna för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 13 326 mnkr (12 681 mnkr). Bolagskoncernens bruttoinvesteringar består främst av nyproduktion av bostäder, skolor och infrastruktur som hamnar och anläggningar för va-verksamhet.
En närmare lägesredovisning för ett urval av de största projekten som är under genomförande har anmälts till kommunfullmäktige för godkännande. Urvalet utgår ifrån redovisning från exploateringsnämnden och fastighetsnämnden för kommunfullmäktiges godkännande.
Under 2021 har 11 slutredovisningar av projekt över 50 mnkr redovisats till exploateringsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämnden. De har anmälts till kommunfullmäktige för godkännande.
Årets resultat för staden
Årets resultat uppgår till 2 115 mnkr (4 953 mnkr). Realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter ingår med 2 031 mnkr liksom ett överskott från nämnderna på 1 031 mnkr, varav 461 mnkr avser stadsdelsnämnderna och 570 mnkr facknämnderna. Staden har även haft högre skatteintäkter än budget. I jämförelse med budget belastas resultatet med ökade avsättningar för medfinansiering samt indexuppräkning på de åtaganden som staden har för medfinansiering av infrastruktur. Förändrat livslängdsantagande för stadens pensionsåtagande och att investeringsutgifter omförts till drift har också belastat resultatet.
 Årets resultat för staden. |
Engångsintäkterna från försäljningar har, i enlighet med stadens investeringsstrategi, använts till att finansiera stadens investeringar och därmed minskat behovet av nyupplåning med motsvarande belopp. Stadens investeringar uppgår till 5 140 mnkr. Stadens investeringar har fullt ut kunnat finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar samt försäljningar. Egenfinansieringsgraden uppgår till 150 procent (109 procent).
| Mnkr | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
| Årets resultat | 2 115 | 4 953 | 2 728 | 3 176 | 2 361 |
| Avgår reavinster | -2 031 | -2 696 | -2 453 | -2 552 | 4 163 |
| Gjord avsättning | 2 191 | 242 | 182 | 506 | 3 117 |
| Avgår utdelning från Stockholms Stadshus AB | -1 100 | -1 325 | -1 500 | -1 700 | -800 |
| Aktieägartillskott | 700 | 500 | |||
| Resultat exklusive reavinster, utdelning och engångskostnad | 1 875 | 1 674 | -1 043 | -570 | -515 |
Budgetavräkning
En sammanställd budget för den kommunala koncernen upprättas inte.
Totalt redovisar stadsdelsnämnder och facknämnder ett överskott om 1 031 mnkr, inklusive reglering mot resultatfonder. För 2020 var motsvarande överskott 839 mnkr. Nämnderna har 2021 fört över 223 mnkr till resultatfonder, att jämföra med den överföring som gjordes 2020 på 449 mnkr.
Personalkostnaderna för staden har ökat med 2,4 procent i förhållande till föregående år, en större ökning än 2020 (0,8 procent). Antalet anställda under året har ökat med 159 personer. För hela Stockholms stad var den genomsnittliga medellöneökningen 2,4 procent. Även övriga personalkostnader som avgifter för kurser och personalens resekostnader har ökat. En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter har dock hållit tillbaka kostnadsökningen samtidigt som övriga personalkostnader har minskat betydligt.
Årets skatteintäkter uppgår till 53 261 mnkr (50 098 mnkr) vilket är en ökning med 6 procent. Slutavräkningen för år 2020 och 2021 har förbättrats till följd av en högre beräknad skatteunderlagstillväxt än budgeterat.
Nettot för generella statsbidrag och utjämning uppgår till -2 717 mnkr (-2 364 mnkr), en kostnadsökning med 354 mnkr. Från och med år 2021 ingår samtliga regeringens extra beslutade och kvarstående tillskott de senaste åren i anslaget för kommunalekonomisk utjämning, vilket innebär att de är inräknade i regleringsposten och omvandlades till ett specialdestinerat bidrag från år 2021.
Stadens investeringar
Stadens investeringsutgifter 2021 uppgår netto till 5 140 mnkr (7 343 mnkr), en minskning i jämförelse med föregående år. Efter justering för investeringsinkomster från offentliga bidrag om cirka 179 mnkr (63 mnkr) uppgår investeringsutgifterna till 4 962 mnkr (7 279 mnkr), vilket är 1 661 mnkr lägre än budgeterat. I utfallet ingår rättningar kopplade till investeringsutgifter som inte ska ingå i anskaffningsvärdet (se not 1), vilka har minskat stadens totala investeringsutfall 615,3 mnkr i jämförelse med budget. För mer information om stadens investeringar hänvisas till avsnittet Investeringsredovisning under Övrig ekonomisk och finansiell information.
Investeringar under en femårsperiod
| 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | |
| Bruttoinvesteringar per år mdkr | 5,0 | 7,3 | 7,4 | 7,3 | 5,9 |
| Egenfinansieringsgrad (%) | 150 | 109 | 77 | 85 | 135 |
Målsättningen i stadens investeringsstrategi är att egenfinansieringsgraden på lång sikt ska uppgå till 100 procent, medan den kan avvika enskilda år. Egenfinansieringsgraden 2021 var 150 procent. Lägre investeringsvolymer än budgeterat, delvis på grund av anpassning till RKR:s rekommendationer, innebar därmed även en klart högre egenfinansieringsgrad av investeringar. Beräknat på ett genomsnitt av de senaste fem åren ligger egenfinansieringsgraden på 111 procent.
Finansiell verksamhet
Stockholms stad har en central finansfunktion, internbanken, som hanterar de aggregerade riskerna, säkerställer finansiering av staden och de kommunala bolagen på kort och lång sikt samt hanterar bank- och investerarrelationer. En central hantering är kostnadseffektivt och innebär samtidigt en minskad finansiell risk och god intern kontroll. Finanspolicyn för kommunkoncernen anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom vilka internbanken agerar.
Internbankens uppgift är att stödja kärnverksamheten och tillvarata skalfördelar i den finansiella hanteringen. Ett gemensamt koncernkontosystem möjliggör att alla flöden hos nämnder och bolag nettas internt innan externt kapital lånas in via kapitalmarknaden av internbanken.
Internbanken upprättar prognoser över kommunkoncernens samlade kassaflöden med hjälp av inrapportering från bolag och nämnder samt inhämtning av information från interna och externa källor. Detta möjliggör en uppskattning av skuldutvecklingen och behovet av finansiering på kort och lång sikt. Prognoserna är en förutsättning för att internbanken ska kunna förse den kommunala koncernen med en kostnadseffektiv finansiering.
Upplåning sker primärt via olika marknadsprogram direkt på den finansiella marknaden genom att ge ut certifikat och obligationer. Därutöver sker upplåning hos Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investeringsbanken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB).
Utestående belopp och förfalloprofil för skuldportföljen anges i tabellen nedan.
| Marknadsprogram (miljoner) |
Rambelopp, lokal valuta | Nyttjat, lokal valuta | Nyttjat SEK |
| Kommuncertifikat (KC), SEK | 12 000 | 0 | 0 |
| Euro commercial paper (ECP), USD | 1 500 | 0 | 0 |
| Medium term note (MTN), SEK | 10 000 | 0 | 0 |
| Euro medium term note (EMTN), EUR | 8 000 | 4 869 | 50808 |
| Övrig lånefinansiering (miljoner) | |||
| Europeiska investeringsbanken (EIB), SEK | 13 700 | 9 700 | 9 700 |
| Nordiska investeringsbanken (NIB), SEK | 6 000 | 6 000 | 6 000 |
| Council of Europe Development Bank (CEB), EUR | 200 | 100 | 2 061 |
Andel låneförfall per 31 december 2021
Stockholms stad har högsta möjliga kreditvärdighet, så kallad rating. Ratingen ska återspegla förmågan att infria betalningsåtaganden och finansiella skyldigheter och utförs av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades den 15 november 2021; A-1+ respektive AAA med stabila kreditutsikter. För investerare innebär detta att det är förknippat med mycket låg risk att låna ut kapital till Stockholms stad. Detta möjliggör att den kommunala koncernen erhåller förmånliga lånevillkor.