Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgår till 17 467 mnkr (19 243 mnkr). Bolagskoncernens investeringar respektive stadens investeringar redovisas nedan.

Bolagskoncernens investeringar

Investeringsvolymen för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 13 326 (12 681) mnkr. Investeringsvolymen är fortsatt historiskt hög men har samtidigt stabiliserats på en nivå mellan 12 och 13 mdkr under de senaste åren vad avser löpande investeringar. Den något högre nivån för 2021 följer av Stockholms Stadshus AB:s aktieförvärv i Mässfastigheter i Stockholm AB, exklusive detta förvärv uppgår investeringsnivån till cirka 12 mdkr.

Bostadsbolagen svarar för nyproduktion av bostäder och genomför upprustningsinsatser i befintliga fastigheter. Bostadsbolagens investeringar i nyproduktion och upprustning uppgick till knappt 4,5 mdkr. Under året har bostadsbolagen påbörjat byggande av 362 nya bostäder, vilket är lägre än 2020 (1 361 bostäder).

SISAB:s investeringar uppgår till drygt 2 mdkr. De enskilt största investeringarna avser Rödabergsskolan i Vasastan och om- och tillbyggnad av Lillholmsskolan i Skärholmen.

Stockholm Vatten och Avfalls investeringar uppgår till knappt 4 mdkr. Investeringarna är hänförliga till åtgärder i såväl befintligt nät som i exploateringsområden, samt projektet Stockholms framtida avloppsrening.

Pågående genomförandeprojekt

I tabellen nedan redovisas pågående genomförande projekt inom koncernen Stockholms Stadshus AB beslutade i kommunfullmäktige.

Pågående genomförandeprojekt (pdf, 152 kB, nytt fönster)

Stadens investeringar

Nämndernas samlade investeringsutgifter uppgår till 6 615 mnkr 2021. Efter investeringsinkomster i projekt om 1 654 mnkr uppgår investeringsutgiften till 5 140 mnkr (7 343 mnkr). Investeringsinkomsterna för offentliga investeringsbidrag för året uppgår till cirka 179 mnkr (63 mnkr), och inklusive dessa uppgår investeringsutgifterna netto till 4 962 mnkr (7 279 mnkr), totalt 1 661 mnkr lägre än budgeterat. Rättningar till följd av RKR:s rekommendationer innebär att investeringsutgifter som inte ska ingå i anskaffningsvärdet har omförts till drift, vilket påverkar stadens totala utfall gällande investeringar med 615,3 mnkr. Genomförandegraden för stadens nettoinvesteringar blir därmed 135 procent, jämfört med 102 procent föregående år.

I tabellerna nedan framgår vilka budgetjusteringar inom investeringsverksamheten som beviljats under året, fördelat per facknämnder och stadsdelsnämnder. Majoriteten av stadsdelsnämndernas investeringar ligger inom verksamhetsområdet stadsmiljö.

Stadens investeringar (pdf, 125 kB, nytt fönster)

Totalt beviljades budgetjusteringar inom investeringsverksamheten för 376,3 mnkr netto under 2021.

Beslut gällande trygghetsinvesteringar tas av kommunstyrelsens trygghetsutskott för samtliga ärenden utom då det gäller ombudgeteringar från föregående år som tas i samband med stadens årsbokslut.

Ombudgeteringar beviljade i bokslutet för 2020 avsåg klimatinvesteringar 40,5 mnkr, trygghetsinvesteringar 18,7 mnkr och 24,6 mnkr övriga investeringar.

I samband med verksamhetsplanen för 2021 fördelades 193,4 mnkr. Av dessa avsåg 160 mnkr klimatinvesteringar fördelade till både fack- och stadsdelsnämnder. Övriga investeringar bestod av maskiner och inventarier samt Stockholm vid vattnet fördelat på stadsdelsnämnderna.

I tertialrapport 1 fördelades 24,7 mnkr och avsåg till största del av maskiner och inventarier. Fastighetsnämndens budget minskades i tertialrapport 2 med 30 mnkr för åtgärder inom Grimsta IP som inte avsåg investeringsutgifter. Utöver detta tilldelades nämnderna bland annat medel för maskiner och inventarier samt god vattenstatus. Återföringen av investeringsmedel gjorde att totalt 6,9 mnkr fördes tillbaka till central medelsreserv 4.

Investeringar bruttoutgifter per nämnd

I den länkade tabellen nedan framgår inkomster, utgifter och budgetavvikelse fördelat per nämnd.

Investeringar bruttouppgifter per nämnd (pdf, 147 kB, nytt fönster)

Årsutfallet för investeringar är 1 661 mnkr lägre än budgeterat. Rättningar till följd av RKR:s rekommendationer innebär en justering som påverkar stadens totala resultat gällande investeringar med 615,3 mnkr. Denna förändring påverkar exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden och kyrkogårdsnämnden.

Investeringsutgifternas avvikelse jämfört med budget beror i många fall på tidsförskjutning av investeringsprojekt, vars genomförandetid sträcker sig över flera kalenderår. Projektens utfall kommer att kunna mätas först i samband med avslut och slutredovisning. Finansiellt innebär en viss förskjutning en lägre belastning innevarande år.

Nedan följer en redogörelse från nämnder med stor investeringsverksamhet.

Nämnder med avvikelser

Exploateringsnämnden

Exploateringsnämnden redovisar 769,9 mnkr lägre nettoutgifter än budget vilket motsvarar 23,6 procent. I utfallet ingår justeringen, enligt RKR:s rekommendationer, med minskade utgifter om 484,1 mnkr. Exkluderas rättningen är nettoutgifterna inklusive exploateringsinkomsterna 285,8 mnkr lägre än beslutad budget inklusive budgetjusteringar. Avvikelse inklusive exploateringsinkomster är 81,2 mnkr. Avvikelsen inom investeringsverksam-heten jämfört med beslutad budget beror, exklusive rättning, på högre inkomster än planerat. Den främsta förklaringen är att genom-förandetakten i exploateringsprojekten varit högre än planerat.

Nämndens prognoser inkluderar en så kallad generell justering som ska kompensera för erfarenhetsmässiga förseningar i projekten. Nämndens prognos i verksamhetsplan 2021 innebar en generell justering med 20 procent. Årsutfallet innebär dock en genomsnittlig försening med 11 procent. Projekten genomfördes således i snabbare takt och med mindre förseningar än erfarenhetsmässigt.

Även på inkomstsidan inkluderar nämndens prognoser en generell justering för att kompensera för förseningar i projekten. Nämndens prognos i verksamhetsplanen innebar en generell justering med 30 procent. Den snabbare genomförandetakten i projekten innebar ett utfall som var 34 procent högre än de sammanlagda projektprognoserna. Avvikelsen hänförs till stor del till projekten Slussen och Årstafältet.

Trafiknämnden

Trafiknämnden redovisar en avvikelse på 143,7 mnkr vilket motsvarar 12,8 procent. Avvikelsen beror främst på tidsförskjutningar i flera projekt samt att risk-reserveringar inte behövt användas. Vidare har ett dussintal mindre förgävesprojekt identifierats, varvid utgifter som aktiverats under tidigare år har kostnadsförts till ett totalt värde om 18 mnkr. I utfallet ingår justering, enligt RKR:s rekommendationer, med minskade utgifter om 11 mnkr.

Fastighetsnämnden

Fastighetsnämnden har en avvikelse på 568,2 mnkr vilket motsvarar 38,3 procent. Avvikelsen beror främst på förseningar i planerings- och genomförandefaserna och att riskreserver inte har behövt utnyttjas. I utfallet ingår justering, enligt RKR:s rekommendationer, med minskade utgifter om 120 mnkr. Med bortseende från dessa justeringar hade årets utfall varit 1 036,2 mnkr och avvikelsen 448,2 mnkr (motsvarande 30,2 procent).

Medfinansiering

För att kunna genomföra angelägna satsningar på väg- och spårtrafiken i Stockholm är staden medfinansiär i ett antal stora statliga och regionala infrastrukturprojekt. Utbetalningarna 2021 uppgår till cirka 966 mnkr och avser i huvudsak medfinansiering av utbyggd tunnelbana i enlighet med Stockholmsöverenskommelsen, bussterminalen vid Slussen och Tvärbana Norr Kistagrenen. I utfallet ingår även tidigareläggning av utbetalningar för kollektivtrafikobjekten i Sverigeförhandlingen; Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan, Spårväg syd och Roslagsbanan till city.

Kommunfullmäktige godkände den 14 juni 2021 ”Tilläggsavtal till Avtalet avseende finansiering och tidplan för utbyggnad av tunnelbanan samt tidplan för bostadsåtagande” (KS 2021/580). En genomlysning av projektet hade visat att tunnelbanan förväntades bli 9,3 mdkr dyrare än beräknat. Eftersom det avtalade kostnadsansvaret bedömdes överskridas kom parterna överens om ett tilläggsavtal. Parter i överenskommelsen är staten genom en statlig förhandlingsperson, Region Stockholm, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun.

Tilläggsavtalet innebär att de tillkommande kostnaderna fördelas mellan parterna med 4 mdkr för staten, 3 mdkr för Region Stockholm och 2,3 mdkr för kommunerna sammantaget. Statens tillskott finansieras genom en utökning av lån som ska täckas genom framtida intäkter från trängselskatten. Stockholms stads åtagande för medfinansiering av tunnelbanan ökar med 1,2 mdkr till totalt 4,5 mdkr (i 2016 års prisnivå). Stadens avsättning för medfinansiering av tunnelbanan har till följd av tilläggsavtalet utökats med 1 290,7 mnkr (inklusive förväntad förändring i KPI) enligt beslut i samband med tertialrapport två 2021 (KS 2021/1045).

Enligt RKR R9 Avsättningar och ansvarsförbindelser ska en förpliktelse tas upp till den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera förpliktelsen, vilket är det belopp som en kommun skulle betala för att reglera förpliktelsen på balansdagen eller för att då överföra den till en tredje part. Mot den bakgrunden har en kompletterande avsättning för indexuppräkning gjorts omfattande 988 mnkr samt i samband med tertialrapport två 2021 (KS 2021/1045) för det ökade kostnads­ansvaret i tilläggsavtalet för utbyggnad av tunnelbanan om 1 291 mnkr.

Pågående genomförandeprojekt i staden

I den länkade tabellen nedan redovisas pågående genomförande projekt inom staden beslutade i kommunfullmäktige.

Pågående genomförandeprojekt i staden (pdf, 195 kB, nytt fönster)

Den kommunala koncernens finansiella ställning

Den kommunala koncernen Stockholms stad hade på balansdagen en extern skuld om 68 569 mnkr (63 393 mnkr) och en nettoskuld om 67 413 mnkr (63 377 mnkr), vilket innebär en ökning under året om 5 176 mnkr respektive 4 036 mnkr. Ökningen beror på en hög investeringsnivå i den kommunala koncernen som delvis finansieras med lån.

Den kommunala koncernens investeringar påverkar stadens lånebehov enligt bilden nedan.

Tidigare år