Stockholms stad ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Genom att nämnder och bolagsstyrelser tar ansvar för lokala utmaningar inom social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet, bidrar staden till att förbättra förutsättningarna för en globalt hållbar utveckling. Enligt kommunfullmäktiges budget ska Agenda 2030 bidra till att utveckla hållbarhetsarbetet och stimulera till synergier och samverkan över organisatoriska gränser.

Under året har Hållbarhetsrapport 2021 färdigställts, en modell för uppföljning av hållbarhetsarbetet utifrån såväl Agenda 2030 som Vision 2040. Hållbarhetsrapporten ger en helhetsbild av var staden står i arbetet med att uppnå agendans mål. Den stärker därigenom nämndernas och bolagens möjligheter att identifiera utmaningar och verka för stadens långsiktiga vision. Hållbarhetsrapporten ingår i Sveriges frivilliga rapport, Volontary Local Review, till FN om arbetet med Agenda 2030. I juli presenterades rapporten vid FN:s högnivåmöte (High-Level Political Forum).

Nämndernas hållbarhetsarbete utifrån Agenda 2030 har fått ett ökat fokus och en tydligare struktur under året. Kunskapen har ökat om de utmaningar staden står inför och även förmågan att se synergier mellan olika mål och behovet av samverkan för att nå måluppfyllelse har ökat. Samverkan har stärkts, både internt i staden och med andra aktörer såsom civilsamhället, näringslivet och akademin.

Flera nämnder har deltagit i projektet Hållbarhet blir standard där smarta och hållbara lösningar för byggnader, transporter och utemiljö väljs ut för att bli standardlösningar i hela staden. Flera nämnder har också identifierat att befintliga samverkansprocesser, som exempelvis kring platssamverkan, har bärighet på målen i Agenda 2030.

En central strategi i genomförandet är att Agenda 2030 beaktas i framtagandet av styrdokument. Under året  har Agenda 2030 beaktats bland annat i framtagandet av Handlingsplan för främjande av psykisk hälsa genom fysisk aktivitet bland ungdomar i Stockholms stad, Strategi för idrottsanläggningar 2022–2026 och Kulturstrategiskt program för Stockholms stad.

De målansvariga nämnderna beskriver hur arbetet med de globala målen i stor utsträckning har blivit en del av ordinarie processer. Exempelvis kopplas agendans mål till översiktsplanen, markanvisningspolicyn och modellen för socialt värdeskapande analys (SVA) för att säkerställa integreringen i stadsutvecklingsprocessen.

Effekterna på arbetsmarknaden till följd av pandemin visar fortsatt påverkan på mål och delmål i Agenda 2030. Framförallt unga utan utbildning och utrikesfödda kvinnor har svårare att komma in på arbetsmarknaden och långtidsarbetslösheten har ökat under året. Flera nämnder beskriver hur utmaningar i förhållande till ekonomisk och social ojämlikhet integreras i nämndens analyser och utvecklingsarbete. I återstartsarbetet efter pandemin är principen i Agenda 2030 Lämna ingen utanför viktig att beakta.

Några strategiska utvecklingsområden som både är viktiga i sig och som bidrar till att stärka måluppfyllelsen avseende social hållbarhet i Agenda 2030 är jämställdhet, barns rättigheter och nationella minoriteters rättigheter.

Jämställdhet

Arbetet för ökad jämställdhet bedrivs med utgångspunkt i Program för ett jämställt Stockholm och är väl etablerat i en majoritet av nämnderna. Många nämnder har identifierat jämställdhetsutmaningar inom sina verksamhetsområden. Jämställdhetsintegrering bedrivs genom att indikatorer, brukarundersökningar och annan statistik analyseras könsuppdelat. Nämnderna beskriver också att de prövar olika åtgärder för att minska skillnader i utfall för kvinnor och män, flickor och pojkar. Generellt skulle nämnderna kunna bli bättre på att beskriva och göra bedömningar av resultatet av jämställdhetsarbetet.

Flertalet nämnder kopplar även samman jämställdhetsarbetet med arbetet för att nå de globala målen i Agenda 2030. Exempelvis kan nämnas projektet Kvinnokraft Järva som med goda resultat har arbetat uppsökande och motiverande för att nå utrikesfödda kvinnor som står långt från arbetsmarknad och utbildning. Ett annat exempel är att ett trettiotal skolor har arbetat med våldsprevention inom ramen för programmen Mentorer i våldsprevention (MVP) och Agera tillsammans. Vidare har jämställdhetsaspekter beaktats inom ramen för platssamverkan.

För att staden ska öka takten i arbetet för en jämställd stad och för att jämställdhetsarbetet ska bidra till uppfyllandet av de globala målen i Agenda 2030 behöver staden arbeta med kön tillsammans med andra faktorer som påverkar människors möjligheter, exempelvis utbildningsnivå, hälsa, socioekonomisk bakgrund och ålder.

Barns rättigheter

Arbetet med barns rättigheter bedrivs enligt Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad och barnkonventionen. Inom förskolan, socialtjänsten och de öppna fritidsverksamheterna är barnrättsperspektivet väl etablerat inom flertalet stadsdelsnämnder. Många nämnder beskriver att de under året har arbetat med barnkonsekvensanalyser i utredningar och förändringar i verksamheter som berör barn. Exempelvis görs barnkonsekvensanalyser för att uppmärksamma barnets situation när vårdnadshavare söker ekonomiskt bistånd, särskilt i beslut som rör hyresskulder och elskulder. Andra exempel på barnrättsarbete är att Jobbtorg Stockholm använder sig av en barnchecklista i sina möten med aspiranter som också är vårdnadshavare. Rutiner för orosanmälningar finns i många nämnders verksamheter.

Metoder för barns delaktighet används exempelvis i stadsutvecklingsprocesser. Nämnderna har under året implementerat en guide för tillämpning av barnperspektiv i detaljplanering och barn har involverats i ett flertal projekt i närheten av skolor, bostäder och parker.

Barnombudsmannen framhåller i sin rapport 2021 att stadens barnrättsarbete fortsatt behöver prioritera ett utvecklingsarbete som säkerställer barns möjligheter till jämlika levnadsvillkor samt behovet av barns deltagande och delaktighet i stadens styrning samt utrednings- och utvecklingsarbete.

Nationella minoriteter

Arbetet med nationella minoriteters rättigheter bedrivs i enlighet med Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och Stockholms stads strategi för romsk inkludering.

Nämndernas beskrivningar av arbetet med nationella minoriteters rättigheter visar generellt på att året gett en ökad kunskap om både målgrupp och uppdrag. Exempelvis har många medarbetare inom socialtjänsten tagit del av utbildningar arrangerade av brobyggarna, såsom Romani tjej, en utbildning med särskilt fokus på romska kvinnors och flickors situation och villkor.

Inom arbetet med romsk inkludering är en viktig fråga att barn och unga samt deras föräldrar känner sig trygga och vågar ta del av stadens verksamheter så som öppen förskola, förskola och skola. Ett stadsövergripande arbete har under året bedrivits med läxhjälp och öppen förskola för målgruppen. Arbetet med nationella minoriteters rättigheter i stadsdelsnämnderna handlar annars framför allt om barns rätt till förskola helt eller delvis på sitt minoritetsspråk samt om aktiviteter för målgrupperna inom äldreomsorgen.

Stadens internationella relationer