Förväntad utveckling
I avsnittet ges en övergripande bild av den kommunala koncernens förväntade utveckling utifrån de förhållanden som bedöms ha väsentlig inverkan på verksamheten, direkt eller indirekt.
Pandemins efterverkningar
Merparten av restriktionerna för att stoppa smittspridningen har nu hävts och förhoppningen är att covid-19 snart kan behandlas som en vanlig säsongsinfluensa. Pandemin väntas dock få långvariga konsekvenser för stadens verksamheter och ekonomi. Särskilt märkbart har det varit i skolan där distansundervisning och hög sjukfrånvaro har inneburit sämre förutsättningar för eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. Elever från socioekonomiskt svaga miljöer samt de med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa har varit särskilt utsatta. De kommande åren kommer att kräva satsningar på välfärdens kärnverksamhet liksom på framtidsfrågor; som att få personer långt från arbetsmarknaden i jobb, välfärdens kompetensförsörjning, klimatomställningen och välfärdens digitalisering. Mer om pandemins konsekvenser redovisas i avsnittet Konsekvenser av pandemin.
Återhämtning i ekonomin men många långtidsarbetslösa
Svensk ekonomi har vuxit snabbt under 2021. Även arbetsmarknaden har återhämtat sig, men långtidsarbetslösheten har ökat. Många av de långtidsarbetslösa har inte tillräckligt med utbildning för att komma in på och stanna kvar på arbetsmarknaden. Fortsatta satsningar för att få personer långt från arbetsmarknaden i jobb är prioriterat inte minst för att motverka bristen på arbetskraft i välfärden. En fullföljd gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden.
En fullföljd gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden.
Utbildningsfrågor i fortsatt fokus
Arbetet för att ge alla barn i Stockholms förskolor och skolor en god kunskapsutveckling och förutsättningar för en bra framtid står i fortsatt fokus. Oavsett var i staden eleverna bor eller vilken bakgrund de har ska egna livsval möjliggöras. Resultatspridningen är fortsatt stor utifrån socioekonomiska förutsättningar, även om skillnaderna har minskat jämfört med föregående år. Resultatutvecklingen har varit särskilt god i stadens skolor i Järvaområdet, ett arbete som behöver fortsätta och även inspirera andra skolor med liknande utmaningar.
 Oavsett var i staden eleverna bor eller vilken bakgrund de har ska egna livsval möjliggöras. |
Stärkt näringslivsarbete
Även om Stockholms näringsliv har haft en god utveckling under 2021 har flera branscher ännu inte återhämtat sig efter nedgången under 2020. I stadens näringslivsfrämjande arbete har därför åtgärder för att stötta särskilt drabbade branscher prioriterats, exempelvis genom anstånd med hyror och avgifter och förenklade regler för uteserveringar. Under året startade även stadens arbete med Växla upp Stockholm i tre prioriterade geografiska områden Kista, Skärholmen och city. I dessa områden har staden en tät dialog med näringslivet och agerar proaktivt för att samlat och effektivt möta näringslivets behov.
Fortsatt tryck från demografin
Trots att befolkningsökning under 2021 var lägre än prognostiserat kvarstår den långsiktiga trenden där de demografiska behoven ökar snabbare än sysselsättningen. Stockholms stad står liksom hela Sverige inför en förändrad åldersstruktur med en minskad andel yrkesverksamma samtidigt som andelen äldre och yngre ökar.
Antalet personer i åldern 80 år och äldre minskade i staden mellan 2003 och 2017, men har sedan dess ökat och väntas fortsätta att öka från 2021 och framåt med cirka 2 000 personer om året. Prognosen visar att antalet personer över 80 år kommer att vara 54 procent fler 2030 jämfört med 2020. Det innebär ett större behov av vård och omsorgstjänster och ställer också särskilda krav på bostadsbeståndet. Antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16–19 år, prognostiseras samtidigt öka kraftigt de kommande tio åren, från knappt 36 400 personer 2020 till 44 500 personer 2030. Det är en ökning med omkring 8 100 personer under prognosperioden, vilket kräver fler utbildningsplatser.
 Antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16–19 år, väntas öka kraftigt de kommande tio åren, från knappt 36 400 personer 2020 till 44 500 personer 2030. Det är en ökning med omkring 8 100 personer. |
Den fortsatta befolkningstillväxten och de demografiska förändringarna medför ökade behov av såväl tjänster inom stadens verksamheter som investeringar i till exempel bostäder, skolbyggnader, idrottsanläggningar och äldreboenden. Den höga investeringstakten medför samtidigt att kostnaderna för avskrivningar fortsätter att öka. Därutöver genomförs och planeras investeringar i infrastruktur och anläggningar för att utveckla den växande stadens behov av försörjning och transporter i kombination med lägre klimatavtryck. Som exempel kan nämnas utbyggnad och modernisering av vattenrenings- och avfallsanläggningar, ombyggnad av Slussen, utbyggnad av laddinfrastruktur samt förbättrade kommunikationsstråk för gång-, cykel- och kollektivtrafik.
Digitaliseringen behöver stärkas
Under pandemin har användandet av digitala tjänster ökat inom stadens verksamheter liksom i samhället i stort. Denna omställningstakt behöver nu stärkas i takt med de demografiska förändringarna. För att klara både en ökad efterfrågan på vård och omsorg och en brist på arbetskraft behöver välfärden ställa om med hjälp av digitalisering och modern teknik. Staden behöver utveckla vissa arbetssätt och i högre grad använda tekniska lösningar som ger invånarna möjlighet att själva göra delar av de tjänster som annars kräver personella resurser. Stadens strategi för en äldrevänlig stad pekar också på behovet av insatser som gör det möjligt för stockholmarna att fortsätta vara aktiva, trygga och delaktiga högt upp i ålder.
Under pandemin har användandet av digitala tjänster ökat inom stadens verksamheter liksom i samhället i stort.
Klimatförändringarna behöver mötas
Under maj och juni 2021 kom flera kraftiga skyfall som orsakade översvämningar på flera platser i Stockholms stad. Det föranledde att ett arbete kring erfarenhetsåterföring initierades mellan berörda nämnder och bolagsstyrelser under kommunstyrelsens ledning. Stadens bebyggelse, infrastruktur och tekniska försörjningssystem måste anpassas för att klara såväl dagens extrema väderhändelser som de klimatförändringar som väntar.
Detta kräver ökade investeringar, vilket understryks i stadens Handlingsplan för klimatanpassning 2022–2025. Samtidigt har staden ambitiösa mål i Miljöprogrammet för att minska klimatpåverkan. Det finns en uttalad ambition att fortsätta vara en internationell förebild i klimat- och miljöarbetet. Stockholms stads klimatmål är ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 och en fossilfri organisation 2030. I miljömålen ingår också att Stockholm ska bli en giftfri storstad, ha frisk luft och god ljudmiljö samt arbeta för biologisk mångfald.
Det finns en uttalad ambition att fortsätta vara en internationell förebild i klimat- och miljöarbetet.
Tryggheten ska fortsätta att stärkas
Pandemin har satt ytterligare fokus på skillnader i livsvillkor mellan olika stadsdelsområden. Med säkerhets- och trygghetsprogrammen som grund har kommunstyrelsen under året lett en samordnad satsning för en trygg, säker och välskött stad utifrån förbättrade analyser, lokala behov samt utvecklad samverkan. Stockholmarnas trygghet har varit i fokus under hela året och nämnder och bolagsstyrelser har vidtagit ett flertal åtgärder för att intensifiera arbetet. Samverkan med externa aktörer är ett prioriterat område och för att nå resultat behövs en fortsatt nära samverkan med såväl polis som företagare och föreningsliv. Genom att långsiktigt minska de bakomliggande orsakerna till brott och otrygghet och genom strategiskt arbete med planering och skötsel av den offentliga miljön ska staden nå målen att inte ha några särskilt utsatta eller utsatta områden samt halvera den upplevda otryggheten till 2025.