Omvärldsanalys

Pandemin har påverkat staden och dess verksamheter även under 2021, vilket har försvårat arbetet med prognoser. Trots lättade restriktioner och en mer förutsägbar situation bedöms pandemin ha en fortsatt inverkan på verksamhet och ekonomi. Nedan beskrivs omvärldsfaktorer och risker som inverkar på staden. Hur pandemin har påverkat staden beskrivs närmare ovan under avsnittet Konsekvenser av pandemin.

Global återhämtning

Under 2021 återhämtade sig den globala ekonomin snabbt och BNP-tillväxten beräknas ha uppgått till 5,9 procent. Den senaste tidens geopolitiska spänningar och stigande inflation skapar dock osäkerhet om hur världsekonomin kommer att utvecklas i närtid. Internationella valutafonden har sänkt sin prognos för 2022 och räknar nu med att den globala ekonomin växer med 4,4 procent, följt av en tillväxt på 3,8 procent under 2023.

Även den svenska ekonomin återhämtade sig snabbt under 2021 och i slutet av året låg både sysselsättningen och produktionen över nivåerna före pandemin. Totalt beräknar Konjunkturinstitutet att Sveriges BNP ökade med 4,9 procent under 2021. Under 2022 väntas BNP-tillväxten bli omkring 3,3 procent.

Konjunkturen i Stockholm är åter stark

Återhämtningen för Stockholms näringsliv har varit stark under 2021. Handelskammarens konjunkturbarometer för kvartal 4 ligger på 107, vilket visar att konjunkturläget är betydligt bättre än genomsnittet (100). Efterfrågan på arbetskraft är stor, vilket understryks av att 36 procent av företagen i handelskammarens rapport anger att de har arbetskraftsbrist. Antalet lediga platser hos arbetsförmedlingen är också rekordhögt. Särskilt stor är bristen i Stockholmsregionen, som beräknas stå för 40 procent av Sveriges totala arbetskraftsbrist. Detta innebär ett påtagligt tillväxthinder för både privat och offentlig sektor och leder till stora rekryteringsutmaningar för Stockholms stads verksamheter.

Efterfrågan på arbetskraft är stor, vilket understryks av att 36 procent av företagen i handelskammarens rapport anger att de har arbetskraftsbrist.

Stockholmsbarometern till och med kvartal 4 2021

Diagrammet visar hur hushåll och företag bedömer det ekonomiska läget. Värden runt 100 betyder att konjunkturläget är normalt.

Stockholmsbarometern till och med kvartal 4 2021 (pdf, 94 kB, nytt fönster)

Svag befolkningsökning

Under 2021 var befolkningsökningen fortsatt relativt låg och Sveriges folkmängd ökade med 73 031 invånare till nära 10,5 miljoner invånare. I relativa tal var det en ökning med 0,7 procent under året. Det är en något större ökning än under 2020, då folkmängden ökade med 0,5 procent. Stockholms län ökade med 23 149 personer och befolkningen uppgick till 2 415 139. Folkökningen i Stockholms stad uppgick till 3 219 personer och totalt antal invånare uppgick därmed till 978 770. I stort sett hela folkökningen skedde under de sista fem månaderna 2021, vilket kan tyda på att pandemins negativa effekter är på väg att avta.

personer bodde i Stockholms stad vid årsskiftet 2019/2020 barn föddes i Stockholms stad under året

Det föddes 13 165 barn i Stockholms stad under året, vilket är 215 fler än under 2020. Samtidigt minskade antalet avlidna och födelseöverskottet ökade med 1 398 personer jämfört med året innan. Den svaga befolkningsökningen förklaras av ett negativt flyttnetto, främst till följd av en minskad inflyttning från utlandet, och är en direkt följd av pandemin. Statistiken visar även en ökad utflyttning till grannkommunerna i länet och till övriga landet. Denna trend har pågått ett antal år och kan till stor del förklaras av de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet som nu kommit upp i familjebildande åldrar och letar efter större bostäder. Från år 2022 och framåt kan denna utveckling väntas bli svagare i och med att stadens andel av länets bostadsbyggande ökar.

Befolkningsförändringar 2021 i Stockholms stad

Diagrammet beskriver befolkningsutvecklingen år 2019–2021 fördelat på födelseöverskott och flyttnetto.

Källa: SCB

Långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast

Arbetslösheten har sjunkit påtagligt under år 2021 och närmar sig nu nivåerna före pandemin. Den öppna arbetslösheten var i slutet av 2021 tillbaka i nivå med december 2019. Det är framförallt personer som varit arbetslösa under en kort tid, med gymnasieutbildning, som kommer tillbaka i arbete. Långtidsarbetslösheten ligger samtidigt kvar på en hög nivå.

I slutet av december 2021 hade 17 736 personer i Stockholms stad varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i tolv månader eller mer, vilket motsvarar hälften av alla arbetslösa. Effekterna av pandemin riskerar att bli långvariga och långtidsarbetslösheten kan bita sig fast på höga nivåer framöver.

Antalet långtidsarbetslösa i Stockholms stad mer än 12 månader respektive 24 månader

Diagrammet beskriver hur långtidsarbetslösheten har utvecklats under år 2020 och 2021.

Antalet långtidsarbetslösa i Stockholms stad mer än 12 månader respektive 24 månader (pdf, 74 kB, nytt fönster)

Långtidsarbetslösheten påverkar stadens verksamheter och ekonomi på flera sätt. Dels påverkas skatteunderlaget genom lägre skatteintäkter, dels påverkas kostnaderna för ekonomiskt bistånd. I december 2021 var 45 procent av de vuxna biståndstagarna arbetslösa.

Sysselsättningsnyckeltal för staden

Utvecklingen av ett antal nyckeltal redovisas i tabellen nedan genom att aktuellt år jämförs med tidigare år. Under tabellen kommenteras väsentliga förändringar.

Nyckeltal	2020	2021	För­ändring
Sysselsättningsgrad, 15–74 år*	74 %	74,5 %	+0,3 p.e.
Relativ arbetslöshet i procent av arbetskraften *	8,0 %	5,9 %	-2,1 p.e.
Inskrivna öppet arbetslösa (dec)**	29 780	20 748	-30,3 %
Utan arbete mer än 12 månader (dec)**	16 332	17 736	+8,6 %
Nyanmälda platser (dec)**	10 591	23 228	+119,3 % %
Nystartade företag***	14 727	17 872	+21,4 %

Källor: *SCB,**Arbetsförmedlingen,***Bolagsverket

Den öppna arbetslösheten har minskat kraftigt i staden under 2021. Antalet inskrivna öppet arbetslösa i Stockholms stad var i december 20 748 personer, vilket kan jämföras med 29 780 personer i december 2020. Under samma period minskade arbetslöshetsnivån enligt SCB:s mätningar med 2,1 procentenheter till 5,9 procent av arbetskraften. Samtidigt har antalet nyanmälda lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen ökat i hög omfattning och ligger nu på historiskt höga nivåer vilket tyder på en stark efterfrågan på arbetskraft. För 2022 och 2023 bedöms antalet inskrivna arbetslösa fortsätta minska, dock i en avtagande takt.

Starkare skatteunderlagsutveckling

Även om pandemin har inneburit en stor belastning för stadens verksamheter, drabbade finanskrisen 2008 kommunsektorns ekonomi betydligt hårdare. 2020 uppgick skatteunderlagstillväxten till 2,1 procent, vilket kan jämföras med den trendmässiga tillväxten de tio senaste åren på 4,0 procent per år. Utan det statliga stödet och ersättningarna som gick till företag och personer som drabbats av pandemin skulle skatteunderlaget blivit betydligt svagare. Kommuner och regioner fick dessutom tillfälliga statsbidrag som översteg bortfallet i skatteintäkter. SKR:s prognos för 2021 och 2022 visar på en stark ökning av skatteunderlaget till följd av den bättre konjunkturen. Skatteunderlagstillväxten beräknas uppgå till 5,0 procent 2021 och till 4,2 procent 2022. Den nu tillfälligt goda ekonomin ger ett gott utgångsläge inför kommande års utmaningar.

Verksamhetsrisker

Av olika risker bedöms kompetens- respektive lokalförsörjning vara de två som är centrala för verksamhetens utveckling.

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningen är en av nyckelfaktorerna för Stockholms stads möjlighet att utveckla och leverera välfärdstjänster av hög kvalitet. Stockholms stads strategi för kompetensförsörjning tar sin utgångspunkt i att vara en förebild som arbetsgivare och behålla engagerade medarbetare genom att erbjuda goda utvecklingsmöjligheter.

Av det årliga rekryteringsbehovet beror cirka 74 procent på att medarbetare lämnar staden på egen begäran. Omkring 21 procent av det totala rekryteringsbehovet beror på pensionsavgångar. En relativt liten andel, mellan 2 och 9 procent, av det årliga rekryteringsbehovet kan förklaras av volymförändringar i stadens verksamheter. Det samlade rekryteringsbehovet till stadens egna verksamheter förväntas långsiktigt ligga på i snitt 5 900 personer per år den kommande tioårsperioden, med nuvarande fördelning mellan kommunalt och enskilt driven verksamhet.

Det samlade rekryteringsbehovet till stadens egna verksamheter förväntas långsiktigt ligga på i snitt 5 900 personer per år den kommande tioårsperioden

Det största rekryteringsbehovet förväntas finnas inom grundskola och i förskoleverksamhet. Verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning väntas också ha ett ökat rekryteringsbehov samtidigt som kompetenskraven förändras. Även i äldreomsorgen väntas en ökning av rekryteringsbehoven kommande tioårsperiod samtidigt som kompetenskraven förändras. Bland annat blir undersköterska en skyddad yrkestitel.

Lokalförsörjning

Stadens verksamheter hyr in cirka 3,1 miljoner kvadratmeter lokaler och lägenheter, varav 1,8 miljoner kvadratmeter är pedagogiska lokaler. Staden hyr dessutom ut cirka 7 900 lägenheter i andra hand för bostadsändamål inom vård- och omsorg, särskilda boenden och dylikt. Totalt uppgår stadens hyreskostnad till brutto cirka 4,6 mdkr per år. Tendensen är att stadens hyreskostnader successivt ökar.

Stadens verksamheter hyr in cirka 3,1 miljoner kvadratmeter lokaler och lägenheter

Det är viktigt att inom alla delar av kommunkoncernen fokusera på arbetet att effektivisera och hålla tillbaka lokalkostnadsökningarna för att frigöra resurser för prioriterad verksamhet. Till stöd för detta finns stadens lokalförsörjningsprocess, där nämnderna årligen upprättar en lokalförsörjningsplan som därefter aggregeras av kommunstyrelsen till en stadsövergripande lokal­resurs­plan. Särskilt fokus i detta arbete gäller pedagogiska lokaler eftersom lokaler för förskola, grund- och gymnasieskola utifrån antalet kvadratmeter utgör de största lokalgrupperna. Överlag behöver behovsanalyser och kopplingen till befolkningsutvecklingen stärkas eftersom staden framöver behöver kunna prioritera mellan olika lokalprojekt. Befintliga lokaler måste utnyttjas optimalt och ambitionsnivån behöver vara realistisk. Lokalresursplanen ska också tydliggöra behov som externa aktörer kan omhänderta.

Det finns utmaningar med höga investeringsutgifter i samband med ny-, om- och tillbyggnad av främst pedagogiska lokaler. Varje investering måste vara motiverad och ett tydligt bakomliggande behov ska därför finnas till grund för varje föreslagen åtgärd.

Finansiella risker och riskhantering

Finanspolicyn beslutas av kommunfullmäktige och anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom den kommunala koncernen samt identifierar de finansiella risker som den kommunala koncernen är exponerad för och hur de ska hanteras. Riskerna följs upp löpande av en riskkontrollfunktion och rapporteras till kommunstyrelsens ekonomiutskott. Den kommunala koncernen är exponerad för främst följande risker: ränterisk, finansieringsrisk, kredit- och likviditetsrisk, marknadsrisk.

Ränterisk

Skuldförvaltningen hanteras effektivt inom de ramar som finns i enlighet med fastställd finanspolicy. I analys av skuldportföljen används, om inte annat anges, det valutasäkrade beloppet enligt tillämpning av säkringsredovisning. Den kommunala koncernen Stockholms stad hade den 31 december 2021 en extern skuldportfölj om 68 569 mnkr (63 393 mnkr). Den externa skuldportföljen har under året ökat med 5 176 mnkr. Nettoskuldportföljen, det vill säga bruttoskuld minus placeringar, var för den kommunala koncernen 67 413 mnkr (63 377 mnkr), vilket är en ökning om 4 036 mnkr för motsvarande period. Skuldökningen beror på en fortsatt hög investeringsnivå i den kommunala koncernen som delvis finansieras med lån.

Ränterisk uttrycks som genomsnittlig räntebindningstid (duration) för den externa skuldportföljen samt en definierad ränteförfallostruktur. Duration (inklusive derivat) ska varken vara kortare än 1,25 år eller längre än 3,75 år. Per den 31 december 2021 uppgick genomsnittlig räntebindningstid för den externa skuldportföljen till 1,6 år (1,9 år). Exklusive beaktande av ränteswappar uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,5 år (1,7 år). Ränteförfall inom ett år får maximalt uppgå till 75 procent av skuldportföljen. Per balansdagen uppgick ränteförfall inom ett år till 50,2 procent (39,7 procent).

Upplåning sker till både fast och rörlig ränta på inhemsk och internationell lånemarknad. Samtliga derivatinstrument utestående på balansdagen är, i enlighet med finanspolicy, säkringsinstrument med syfte att hantera ränte- och valutarisk i den kommunala koncernens skuldportfölj. Valuta- och räntederivat uppgår per balansdagen till ett sammanlagt nominellt belopp brutto om 14 108 mnkr (10 153 mnkr).

Finansieringsrisk

Finansieringsrisken är risken att vid kapitalförfall inte kunna återfinansiera förfallet eller endast lyckas låna till kraftigt ökade kostnader. Finansieringsrisken hanteras genom att kapitalförfallen, i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar, sprids över tid. Stockholms stad arbetar aktivt med att hantera förfallostrukturen, bredda investerarbasen och samarbetar med många olika motparter, vilket medför minskad refinansieringsrisk. Den externa skuldportföljen ska enligt finanspolicy ha en kapitalförfallostruktur där maximalt 45 procent får förfalla inom ett år. Per balansdagen förföll 23,7 procent (14,1 procent) av kapitalet inom ett år. En löptid om maximalt tio år gäller vid upplåning.

Likviditetsrisk

För att säkerställa upplåning, när annan finansiering inte är möjlig, ska den kommunala koncernen alltid ha tillgång till en betalningsberedskap om minst 5 000 mnkr enligt finanspolicy. Per balansdagen uppgick ramar för betalningsberedskap till totalt 9 000 mnkr i form av checkräkningskredit samt syndikerad kreditfacilitet och tillgängliga likvida medel till 10 140 mnkr (10 067 mnkr). Staden har under pandemin haft ett mycket stabilt läge med god betalningsberedskap och likviditet.

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser. Kreditrisken mäts som kreditvärde och exponering per motpart eller instrument enligt finanspolicy. Den lägsta tillåtna rating vid kreditexponering är BBB+ hos kreditvärderingsinstitut Standard and Poor´s och Moody´s. Stockholms stad har högsta möjliga kreditvärdighet.

Marknadsrisk

Marknadsrisk definieras som risken för att förändringar av räntor, växelkurser och priser leder till en ofördelaktig förändring av värdet av tillgångar och skulder. Per balansdagen har den kommunala koncernen finansiella placeringar om 1 140 mnkr utöver särskilda beslut i kommunfullmäktige om 15,3 mnkr (16,0 mnkr). Stockholms stad använder enligt finanspolicyn derivat för att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader, orsakade av ränte- och valutaförändringar under löptiden för ingående lån i skuldportföljen.

Valutarisk

Lån och placeringar ska enligt finanspolicyn valutasäkras till 100 procent. Den del av extern skuldportfölj som är i utländsk valuta, 20,6 procent NOK, är genom swappar omvandlad till SEK. Således finns ingen valutarisk i den externa skuldportföljen. Kontrakterade flöden i utländsk valuta över motsvarande 25 mnkr ska rapporteras enligt finanspolicy.

Pensionsförpliktelser

Kommunkoncernens totala kostnad för pensioner uppgår till 3 555 mnkr (3 056 mnkr), varav 2 873 mnkr (2 764 mnkr) utgör stadens kostnader.

I balansräkningen upptagen pensionsförpliktelse för kommunkoncernen inklusive särskild löneskatt uppgår till 11 319 mnkr (10 394 mnkr), vilket innebär att avsättningen har ökat med 9 procent under året. Stadens andel av förpliktelsen uppgår till 9 059 mnkr (8 050 mnkr), en förändring med 13 procent (9 procent). Ökningen av stadens skuld är högre än tidigare år och beror på att SKR har beslutat om ett nytt livslängdsantagande, det har en negativ engångseffekt om 372 mnkr enligt KPA:s beräkning. Pensionsförpliktelsen redovisas som en avsättning i balansräkningen och som en kostnad i resultaträkningen vid intjänad pensionsförmån. Beräkningen av skulden bygger på SKR:s riktlinjer, RIPS 21.

Stadens personals individuellt intjänade pensionsrättigheter under året inklusive särskild löneskatt beräknas uppgå till 1 077 mnkr och redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen.

Pensionsskulden intjänad till och med 1997 utgör i staden en ansvarsförbindelse som uppgår till 15 897 mnkr (16 158 mnkr) inklusive särskild löneskatt. Skulden har minskat mot föregående år med 261 mnkr, trots en engångseffekt på 421 mnkr till följd av det nya livslängds­antagandet. Detta beror på att de finansiella kostnaderna enligt KPA:s beräkning är lägre än föregående år samt att flera personer har genomfört samordning av sin pension.

Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att ansvarsförbindelsen, som avser den äldre delen av skulden, inte är upptagen i balansräkningen. Balansräkningen visar därmed en mer positiv bild av den ekonomiska ställningen. Vid beräkning av soliditeten tas därför ansvarsförbindelsen med.

Stadens pensionsskuld är enligt fullmäktiges beslut säkrad i stadens tillgångar. Detta innebär att inga pensionsförsäkringar tecknas och inga fonderingar görs.

Händelser av väsentlig betydelse